Påsk! Uppståndelse och hopp

om nya, bättre tider.

Grönt gräs och höns som lever opp

och lägger ägg omsider.

De äggen ska vi måla då

med blommor och med blader.

En del blir gula andra blå

(en del utav choklad är).

Påskharen kommer hoppande

den mat och vårluft vädrar,

och fastlagsriset knoppande

får grönt bland sina fjädrar.

Till Blåkulla far häxorna

på sina gamla kvastar

och vi får slippa läxorna

och höra kör av trastar.

Text: Lennart Hellsing.

Här kommer lite fakta om påsken.

Lite roligt att veta hur de tänkte för om t.ex påskkärringar m.m

Påskdagen är alltid första söndagen efter första fullmånen efter vårdagsjämningen.

 Det betyder någon gång  mellan 22 mars och 25 april.

 Man kan säga att själva påskhelgen börjar på torsdagen före påskdagen.

På skärtorsdagen klär många barn ut sig till påskkärringar och går runt i husen och önskar glad påsk.

 Förhoppningsvis blir grannarna glada och ger dem godis.

 Men hur började den seden egentligen?

Jo, förut trodde man att häxorna flög till Blåkulla på skärtorsdagsnatten.

Då måste alla spjäll i alla spisar vara stängda.

 Annars kunde häxorna ta sig in genom skorstenen och mellanlanda,

 och häxbesök ville ingen ha.

I Blåkulla firade häxorna hemska fester med djävulen själv.

 Alla häxorna satt med ryggarna mot matbordet,

 för i Blåkulla är allt bakvänt.

 De åt spindlar och grodor och råttor.

 En del häxor stal spädbarn och tog med sig till Blåkulla.

När ingen längre trodde att häxorna fanns på riktigt

 tog barnen över häxeriet.

De gjorde det till något roligt och klädde ut sig till påskkärringar.

Till och med det hemska Blåkulla vågade barnen skoja om.

 De tillverkade "blåkullepass" som var teckningar av brödspadar,

 ugnsrakor, kvastar, smörjhorn och annat som häxor behöver

 när de skulle flyga.

 Blåkullepassen skulle fästas i smyg på kamraternas kläder.

 Om någon gick omkring med ett blåkullepass på ryggen

 betydde det att han eller hon hade varit i Blåkulla.

Lördagen i påskhelgen heter påskafton.

 Det är påskens riktiga festdag-och årets största äggätardag.

Att vi äter ägg vid påsk beror förmodligen på att hönsen

 började värpa ägg igen vid den här tiden på året.

 En höna behöver tolv timmars dagsljus för att kunna värpa,

 och det fick hon lagom till påsk.

Traditionen med godisfyllda påskägg kommer från tyskland.

Där var de äldsta påskäggen gjorda av socker.

 De var ihåliga och hade ett litet fönster i ena änden.

Inuti ägget fanns ett litet landskap med träd och buskar och djur.

Sådana tittägg finns fortfarande att köpa.

I södra Sverige lekte man särskilda ägglekar vid påsk.

 "Att picka ägg" går till så att en håller sitt ägg stilla

 och den andre slår med sitt ägg tills ett av äggen går sönder.

 Man kunde också rulla varsitt hårdkokt ägg nerför en sluttning

 och se vems som rullade längst.

I västra Sverige tändes påskeldar på påskaftonskväll.

Det var för att skrämma bort alla häxor som var på hemväg från Blåkulla.

Här kommer det andra påskpysslet.

Kram.

//Maria.

Här kommer två sista minuten påskpyssel,

för er som har lite tid över.

Hoppas ni hinner pyssla med era barn.

Kram.

//Maria.

Och den tredje.

Kram.

//Maria.

Här kommer de tre sista påsksångerna för i år.

Hoppas att någon har haft användning av dom

ute på förskolorna och givetvis hemma också.

Mer påsksånger nästa år.

Kram.

//Maria.