Mariaslekrum

Direktlänk till inlägg 18 juni 2011

Sagan om vargen och de sju killingarna.

Av Maria - 18 juni 2011 23:39

 

Vargen och de sju killingarna.

 

Det var en gång en get som hade sju killingar.

Hon älskade dem över allt annat

och vaktade dem noga för vargen

En dag måste hon lämna dem för att gå

och hämta foder. Hon ropade till sig killingarna

och sa: ”Kära barn, jag måste gå och hämta foder.

Akta er för vargen. Den uslingen förställer sig ofta.

Men ni kommer genast att känna igen honom på

hans grova röst och svarta fötter.

 

Släpp inte in honom i huset, för då slukar han er

med hull och hår” Killingarna svarade: ”Gå bara i

lugn och ro, vi släpper inte in någon”. Och så gick

geten sin väg. Men strax därpå kom vargen till

getternas hus. Han knackade på dörren och

ropade: ”Öppna, kära barn, er mor är tillbaka och

har något gott med till er!” Men killingarna sa:

”Du är inte vår mor! Hon har en ljus röst och din

är grov! Du är vargen och vi öppnar inte!”

 

Då gick vargen till en handelsman och köpte sig ett

stort stycke krita. När han hade ätit upp den var

hans röst inte längre grov, utan alldeles ljus.

Därefter gick han än en gång till getternas hus,

knackade på dörren och ropade med ljus röst:

”Öppna, kära barn, er mor är tillbaka och har

något gott med till var och en av er!” Men vargen

hade lagt sina svarta fötter på fönsterblecket.

 

Det såg de sju killingarna och ropade: ”Nej, vår

mor är du inte! Hon har inte svarta fötter som du.

Du är den elake vargen, vi öppnar inte!” Genast

sprang vargen till en bagare och sa: ”Bagare, stryk

mina fötter med deg”. Bagaren gjorde som vargen

bad honom. Därefter sprang den uslingen till

mjölnaren och sa: ”Mjölnare, strö mjöl på mina

fötter”. Men mjölnaren förstod genast att vargen

hade något ont i sinnet och vägrade.

 

Då sa vargen hotfullt: ”Om du inte gör det, så äter

jag upp dig!” Mjölnaren blev rädd för att vargen

skulle äta upp honom, så han gjorde som vargen

sa. Därpå begav sig vargen för tredje gången till

getternas hus, knackade än en gång på dörren och

ropade: ”Öppna, kära barn, jag är er mor och har

något gott med till var och en av er!”

 

Men killingarna var försiktiga och sa: ”Visa oss

först dina fötter!” Då höll vargen upp sina fötter

framför fönstret och killingarna såg att de var

snövita. Och eftersom vargen nu talade med ljus

röst, så trodde de, att det verkligen var deras mor

som hade kommit tillbaka. De öppnade dörren,

och in störtade den elake vargen. Åh, så

förskräckta de blev, alla sju killingarna!

 

Den uslingen hade ändå till slut överlistat dem!

I vild flykt sprang de därifrån och gömde sig så

gott de kunde. Den ene gömde sig under bordet,

den andre i sängen, den tredje i spisen, den fjärde i

köket, den femte i skåpet, den sjätte kröp under

tvättfatet och den sjunde gömde sig i klockfodralet.

Men den elake vargen hittade dem

allihop och slukade dem.

 

Det var bara den yngste killingen, som hade gömt

sig inne i klockan, som han inte hittade. När nu

vargen hade ätit sig mätt, så lämnade han

getternas hus och lade sig ute på den gröna ängen

under ett träd. Han somnade genast. Men strax

därpå kom geten hem. Åh, så ledsen och

förskräckt hon blev när hon såg att dörren stod på

vid gavel!

 

Bord, stolar och bänkar låg omkullkastade, det

stora tvättfatet hade gått sönder och lakanen låg

på golvet. Getmamman ropade namnen på alla

sina barn, men ingen svarade. Till slut, när hon

ropade den yngstes namn, hörde hon en svag

stämma: ”Mor här är jag, i klockan!” Hon släppte

ut killingen och han berättade för henne, hur listig

vargen hade varit och förställt sig, så att de hade

öppnat och släppt in honom.

 

Alla de andra killingarna hade han hittat och

slukat med hull och hår. Då grät den gamla geten

och i sin sorg sprang hon ut i det fria. Den yngste

killingen följde med henne. När de kom ut på

ängen, såg de att vargen låg där. Han snarkade, så

det lät som när någon sågar ved. Geten tittade på

honom från alla håll och såg att det rörde sig i

hans välfyllda mage.

Åh, tänkte hon, skulle möjligen mina stackars

barn, som han slukade till kvällsmat, fortfarande

kunna vara vid liv?

 

”Raskt, mitt barn, spring hem och hämta sax, nål

och tråd”, sa hon till den yngste killingen. ”Vi ska

försöka rädda dina syskon”. När killingen kom

tillbaka, tog geten oförskräckt saxen och klippte

hastigt upp magen på den elake vargen. Hon hade

knappt hunnit klippa det första snittet förrän en av

killingarna stack fram sitt huvud.

 

Och när hon klippte vidare så hoppade alla sex

killingarna ut efter varandra. Alla levde och de var

till och med helt oskadda, för vargen hade varit så

glupsk att han hade slukat dem hela. En sådan

glädje det blev! Killingarna kramade sin mor och

hoppade runt omkring henne. Men hon sa:

”Spring nu och hämta några stora stenar, som vi

kan fylla vargens mage med så länge han

fortfarande sover”.

 

Killingarna släpade, så fort de kunde, fram stenar

och stoppade dem i vargens mage. Sedan sydde

deras mor raskt ihop den och gömde sig med sina

barn i närheten bakom en häck. När vargen

slutligen vaknade, reste han sig klumpigt.

Eftersom han var mycket törstig, tänkte han gå till

brunnen och dricka vatten. Men när han började

gå, så stötte stenarna mot varandra i hans mage

och skramlade.

 

Då ropade han: ”Vad är det som ramlar och

skramlar i min mage? Jag trodde att det var sex

killingar, men nu låter det som riktiga

stenbumlingar!” Vargen gick långsamt och

mödosamt. När han lutade sig över brunnen för

att dricka, så tappade han balansen på grund av

stenarna, och föll i brunnen och drunknade. När

de sju killingarna såg det, kom de springande och

de dansade av glädje med sin mor runt brunnen.

 

Snipp snapp snut

var sagan slut.

 

Vill man ha materialet så

maila till mig

mariaslekrum@live.se

 

 
ANNONS
 
milla

milla

19 juni 2011 10:24

Vilken härlig blogg. Jobbar själv inom förskola.
Finns det möjlighet att du kan maila mig sångkort?
Hamnade på din sida av en slump när jag googlade på Rödluvan. Skulle vara på maskerad och funderade på vad Rödluvan hade i sin korg. Tack för hjälpen

http://millashalsoblogg.blogspot.com

Maria

22 juni 2011 21:00

Hej Milla!

Sångkorten ligger nu på din mail.

//Maria.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Maria - 2 juni 2018 16:27

Hej!   Jag får mycket frågor om jag kan skicka material till er. Det gjorde jag förut innan jag öppnade facebookgruppen mariaslekrum. Nu skickar jag inget material över mail utan man får gå in i gruppen och hämta.   Ni som inte har fb bl...

Av Maria - 28 maj 2017 18:38

Hej på er alla!   Nu var det ett tag sen, varit väldigt mycket denna vår, så därför har det blivit lite på bloggen och i gruppen mariaslekrum. Men ska börja lite smått med att göra lite material och i sommar ska jag göra mer.   Det är mån...

Av Maria - 28 maj 2017 18:20

          Vill man ha materialet så går man med i gruppen mariaslekrum på fb, där kan man ladda ner. Observera gäller allt material på bloggen. ...

Av Maria - 28 maj 2017 18:18

                              Vill man ha materialet så går man med i gruppen mariaslekrum på fb, där kan man ladda ner. Observera gäller allt material på bloggen. ...

Av Maria - 28 maj 2017 18:17

    Vill man ha materialet så går man med i gruppen mariaslekrum på fb, där kan man ladda ner. Observera gäller allt material på bloggen. ...

Presentation

Lite fakta om mig.

Hej, Maria heter jag och är en tjej som är glad och gillar humor och änglar i massor.
Pyssel och datorn tar mycket av min tid.
Och framför allt barn. Jag jobbar som barnskötare på förskola på en småbarnsavdelning och jag älskar mitt arbete.
Jag är en änglamamma till min lilla dotter Ida och jag är mamma till min underbara dotter Tilde. Familjen är mitt allt. Här på bloggen så kommer jag att dela med mig av mitt material som jag har i arbetet. Och så kommer det en liten dikt då och då också. Hoppas att ni kommer att trivas här på min blogg. Skriv gärna om ni undrar över något.
Min mail är mariaslekrum@live.se

Rosa bandet

Följ mig på facebook

Följ mig via bloglovin.

bloglovin

Lämna gärna ett tassavtryck.

Google Översätt

Facebook

Klocka

Kalender

Ti On To Fr
   
1
2 3 4 5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17 18 19
20
21
22
23
24 25 26
27
28
29 30
<<< Juni 2011 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Arkiv

Mina små rum.

Inspirationbloggar

Mina nära och kära.

Räkneverk

  • besöksräknarebesöksräknare
  • free counters

Vädret i Njurunda.

RSS

Besöksstatistik


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se