Inlägg publicerade under kategorin Traditioner.
Börja till den svenska flaggan var ett guldfärgat
lejon i ett blått fält som fanns i Magnus Ladulås
kungavapen. Senare bestämdes att symbolen
för Sverige, det svenska riksvapnet, skulle vara en
blå sköld med tre kronor av guld på.
Nu fanns ett kungavapen med lejon och ett
riksvapen med kronor. De slogs senare ihop till
en enda bild. För att sära på lejonen och kronorna,
satte man dit ett guld kors.
Sedan togs lejonen och kronorna bort. Kvar var då
en flagga med gult kors på blå botten.
Det finn två anledningar till att Svenska flaggans dag
firas den 6 juni: Gustav Vasa blev kung just den dagen
år 1523 och en av Sveriges grundlagar blev klar samma dag
år 1809.
Fast man kan också säga att det var ett regnväder som gjorde
6 juni till Svenska flaggans dag.
Den 5 juni 1893 höll man en stor vårfest i
Stockholm för att samla in pengar till Skansen.
Men det regnade och en del av festen sköts upp
till nästa dag. Firandet på Skansen blev en stor
succé, så året efter upprepades det hela.
Då tågade tusentals skolbarn från hela Stockholm till
Skansen med svenska flaggor i händerna.
Flaggfesten blev så småningom Svenska flaggans dag
och började firas över hela landet.
Numera är 6 juni också Sveiges nationaldag.
En viktig del av firandet är att säga välkommen
till alla "nya svenskar", det vill säga människor
som flyttat till Sverige från andra länder.
SOMMAREN.
En fluga surrar omkring innanför fönstret. Utanför
är det grönt. Picknickkorgen och sandalerna har
plockats fram ur garderoben.
Doften av hägg och syren fyller hela världen.
På saftglasets kant kryper en envis geting.
För en stund sedan regnade det och åskan gick.
En blixt och vi räknade sekunderna till mullret.
Den blixten slog ner långt borta.
Ute i rabatterna och hos torghandlaren finns lysand
röda jordgubbar.
I den ljusa kvällningen sjunger koltrasten från sin plast
på tv-antennen.
Skolan, fritids och dagis har tagit sommarlov.
Solen känns varm mot huden. Snart har det
blivit så varmt att man kan kan gå barfota,
utan strumpor och skor.
Då är det sommar.
I början av 1900-talet övertalade en amerikansk
lärarinna en präst att hålla en predikan om
moderskärleken. Andra präster tyckte att det var en bra
idé och gjorde likadant.
Den amerikanske presidenten blev så rörd över den
nya seden att han gjorde mors dag till en helgdag.
Den sista söndagen i maj år 1919 firades morsdag för första gången i Sverige.
Femtio dagar efter påsk är det dags för pingst.
Pingsten firas som minne av något som hände
sju veckor efter det att Jesus dog på korset.
Jesus lärjungar var samlade i Jerusalem när ett under skedde.
Över deras huvuden tändes små eldar och plötsligt kunde de prata
flera språk som de aldrig ens hört förrut.
Just då var människor från olika länder i Jerusalem,
och nu kunde alla få höra lärjungarna berätta om Jesus
och Gud på sitt eget språk.
Förrut sa man att barn som följde med till kyrkan på
pingstafton skulle få lätt att lära sig att läsa och skriva.
Ide´n kommer nog från bibelns berättelse om pingstundret
med de många språken.
PINGSTBRÖLLOP.
Ibland ordnade ungdomarna bröllop på skoj,
pingstbröllop. En flicka och en pojke
kläddes ut till brud och brudgum.
Någon fisk låtsas vara präst och de andra var bröllopsgäster.
Sedan åt alla en fin middag och dansade hela natten,
precis som vid ett riktigt bröllop.
En del sa att den som en gång varit pingstbrud eller
pingstbrudgum aldrig skulle bli gift på riktigt.
Men de var nog mest avundsjuka för att de jämt fick spela
präst eller bröllopsgäst.
Fortfarande är pingsten en tid på året då
många människor gifter sig. Kanske är det för
att det passar så bra att börja något stort och viktigt precis
i början av den ljusa och vackra sommaren.
Fyrtio dagar efter påsk kommer Kristi himmelsfärdsdag,
alltid på en torsdag.
Jesus dog på långfredagen och återuppstod på den tredje dagen, påskdagen. Sedan visade han sig flera gånger under de närmaste veckorna.
Den sista gången var just på Kristi himmelsfärdsdag.
Då fick lärjungarna se hur han for till himlen.
Förut var det vanligt att samla folk till gökotta på Kristi himmelsfärdsdag.
Då hoppades man på att få höra sommarens första gök.
Ibland var prästen med och höll en kort gudstjänst.
Förutom gökens ko-ko kunde man få höra rävhonan
lära sina sina ungar att skrika.
Så sa man i alla fall, men egentligen menade man nog att
alla borde vakta sina husdjur extra noga vid den här tiden
på våren. Varför då?
Jo,räven hade just fått ungar och jagade
flitigt för att få mat till dem.
På många håll i Sverige räknades Kristi himmelsfärdsdag
som den första metaredagen.
Då var det många som stod på bryggorna eller
rodde ut med båtar för att meta.
Av björkris plockat på Kristinhimmelsfärdsdag blev det extra bra vispar, särskilt om man stulit riset i någon annans skog.
Förr i tiden räknades ofta första maj som den första
sommardagen. Då skulle alla stängsel vara lagade så
att kor och hästar unde släppas ut på bete.
På första maj skulle man äta mycket mat
och "dricka märg i benen"-det betydde att dricka sig stark.
Olika äggrätter var typisk första majmat.
Att äta ägg på första maj är en äldre sed i vårt land
än att äta dem till påsk.
I över hundra år har första maj varit alla arbetares
speciella dag. Demonstreratioståg marscherar genom städerna och folk bär plakat med texter som kräver att människorna ska få det bättre och att alla arbetare i hela världen ska hjälpa varandra.
Röda flaggor vajar och orkestrar spelar arbetarsånger.
På valborgsmässoafton den sista april tänder man stora eldar.
Från början var eldarna till för att skrämma bort älvor, vättar och gastar som hade tagit över djurens betesmarker under vintern.
Oväsen var också ett bra vapen. Man hojtade och skrek, slamrade med grytlock och sköt med gevär.
Så långt som eldskenet och oljudet nådde markerna fria från allt otyg som kunde skada djuren. Därför tändes ofta valborgseldarna på höga platser.
Förr gick ungdomarna i byn från gård till gård och
"sjöng maj i by". I majvisorna tiggde de ägg, pengar och
brännvin till den vårfest som alltid ordnades den första maj.
I de gårdar där ungdomarna fick något, "majade" de.
Då satte de kvistar med utslagna gröna löv på verandan eller vid husknuten. Nästa dag kunde alla se vilka som hade skänkt något.
Majvisorna hade både tackverser och nidverser. hade man fått något sjöng man en tackvers, annars drog man en nidvers, en elak vers om hur snåla folket i gården var.
Här kommer lite fakta om hur de tänkte i bibeln om påsken.
Första dagen i påskveckan är psalmsöndagen.
Bibeln säger att den dagen red Jesus in i jerusalem på en åsna
medan folket strödde ut palmblad på gatorna.
I Sverige smyckade man förr kyrkorna med kvistar av sälg och vide,
för här växer ju inga palmer.
På dymmelonsdagen byttes kyrklockornas järnkläppar ut mot träkläppar, dymlar. Då blev klangen dovare och det lät mera högtidligt.
Skärtorsdagens namn kommer av ett gammalt svenskt ord för att göra ren, "skär". Det var den dagen Jesus tvättade sina lärjungars fötter.
Då skulle man tvätta av sig den aska man hällt över sig på askonsdagen,
alltså över en månad tidigare!
Långfredagen var den dag då Jesus dog på korset.
I alla länder där man tror på Jesus har det varit en sorgedag.
På långfredagen skulle man minnas hur han pinades och led på korset,
och det gjorde man bäst genom att pinas och lida själv.
Därför hände det att föräldrar smiskade sina barn med björkris på långfredagen.
Fortfarande har nästan alla affärer stängt på långfredagen.
Fram till 1969 var det till och med förbjudet att ordna dans,
konserter och andra nöjen på långfredagen.
Alla biograger var stängda och i radion spelades bara stilla,
allvarlig musik. Många familjer klädde sig i fina kläder
och barnen fick inte lov att leka, sjunga eller skratta.
Det var nog många som tyckte att långfredagen var årets längsta dag.
I Bibeln berättas att Jesus blev levande igen på påskdagen.
Därför är det en dag för glädje och fest.
Men precis som vid pingst, midsommar, jul och nyår
börjar vi ofta fira redan dagen innan den verkliga festdagen,
på den dag som vi kallar "afton".
I Kyrkan tänder prästen ett ljus på påskdagen
för att påminna om att Jesus blivit levande på nytt.
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
2 | 3 |
|||||||
4 |
5 |
6 |
7 |
8 |
9 |
10 |
|||
11 |
12 |
13 |
14 |
15 |
16 |
17 |
|||
18 |
19 |
20 |
21 |
22 |
23 |
24 |
|||
25 |
26 |
27 |
28 |
29 |
30 |
||||
|