Påsk! Uppståndelse och hopp

om nya, bättre tider.

Grönt gräs och höns som lever opp

och lägger ägg omsider.

De äggen ska vi måla då

med blommor och med blader.

En del blir gula andra blå

(en del utav choklad är).

Påskharen kommer hoppande

den mat och vårluft vädrar,

och fastlagsriset knoppande

får grönt bland sina fjädrar.

Till Blåkulla far häxorna

på sina gamla kvastar

och vi får slippa läxorna

och höra kör av trastar.

Text: Lennart Hellsing.

Här kommer lite fakta om påsken.

Lite roligt att veta hur de tänkte för om t.ex påskkärringar m.m

Påskdagen är alltid första söndagen efter första fullmånen efter vårdagsjämningen.

 Det betyder någon gång  mellan 22 mars och 25 april.

 Man kan säga att själva påskhelgen börjar på torsdagen före påskdagen.

På skärtorsdagen klär många barn ut sig till påskkärringar och går runt i husen och önskar glad påsk.

 Förhoppningsvis blir grannarna glada och ger dem godis.

 Men hur började den seden egentligen?

Jo, förut trodde man att häxorna flög till Blåkulla på skärtorsdagsnatten.

Då måste alla spjäll i alla spisar vara stängda.

 Annars kunde häxorna ta sig in genom skorstenen och mellanlanda,

 och häxbesök ville ingen ha.

I Blåkulla firade häxorna hemska fester med djävulen själv.

 Alla häxorna satt med ryggarna mot matbordet,

 för i Blåkulla är allt bakvänt.

 De åt spindlar och grodor och råttor.

 En del häxor stal spädbarn och tog med sig till Blåkulla.

När ingen längre trodde att häxorna fanns på riktigt

 tog barnen över häxeriet.

De gjorde det till något roligt och klädde ut sig till påskkärringar.

Till och med det hemska Blåkulla vågade barnen skoja om.

 De tillverkade "blåkullepass" som var teckningar av brödspadar,

 ugnsrakor, kvastar, smörjhorn och annat som häxor behöver

 när de skulle flyga.

 Blåkullepassen skulle fästas i smyg på kamraternas kläder.

 Om någon gick omkring med ett blåkullepass på ryggen

 betydde det att han eller hon hade varit i Blåkulla.

Lördagen i påskhelgen heter påskafton.

 Det är påskens riktiga festdag-och årets största äggätardag.

Att vi äter ägg vid påsk beror förmodligen på att hönsen

 började värpa ägg igen vid den här tiden på året.

 En höna behöver tolv timmars dagsljus för att kunna värpa,

 och det fick hon lagom till påsk.

Traditionen med godisfyllda påskägg kommer från tyskland.

Där var de äldsta påskäggen gjorda av socker.

 De var ihåliga och hade ett litet fönster i ena änden.

Inuti ägget fanns ett litet landskap med träd och buskar och djur.

Sådana tittägg finns fortfarande att köpa.

I södra Sverige lekte man särskilda ägglekar vid påsk.

 "Att picka ägg" går till så att en håller sitt ägg stilla

 och den andre slår med sitt ägg tills ett av äggen går sönder.

 Man kunde också rulla varsitt hårdkokt ägg nerför en sluttning

 och se vems som rullade längst.

I västra Sverige tändes påskeldar på påskaftonskväll.

Det var för att skrämma bort alla häxor som var på hemväg från Blåkulla.

Våren är lite morgontrött.

Den orkar inte riktigt krypa fram under sitt täcke av snö

 när de första varma solstrålarna försöker väcka den.

 I några månader har den sovit sött och nu tittar den fram lite yrvaket.

 Men den brukar tycka att det är för tidigt och somna om.

Oftast följs de första vårdagarna av några kalla veckor

och kanske ännu mer snö,

 men så en dag knakar och dongar det i isen.

 Sjön sjunger! Vintern håller på att tappa greppet.

 Snart spricker isen och i den första vaken landar svanar och änder.

 Då ger vintern upp och tackar för sig.

I Början är våren lite försiktig.

 Lite tvekande.

 Men snart börjar de vinternakna grenarna skjuta skott. Björkarnas alla rödbruna knoppar blir större och större.

På lite avstånd ser björkskogen alldeles lila ut.

 De första vårfåglarna provar sångrösten.

 Det var ett tag sen sist,

 men efter några dagar börjar det låta riktigt bra.

 Snart blommar videkissarna och vårens förtsa yrvakna

 fjärilar fladdrar runt omkring dem.

 På marken letar sig ett och annat nytt knallgrönt grässtrå

 upp bland fjolårets torra brungula.

När våren väl kommit igång brukar det gå fort.

Uppe bland grenarna där löven inte är mycket större

 än musöron kvittrar och drillar nyanlända flyttfåglar.

 Lyckliga över att ljuset och värmen börjat komma tillbaka

 sjunger de för full hals.

 Överallt omkring dem spritter och växer det.

 Naturen ler.

På marken lyser blåsipporna som små färgklickar.

 Ute över fälten drillar lärkorna.

 På en gren sitter bofinken, nyss hemkommen från Frankrike,

 och pladdrar på sin ramsa.

 Bofinkshonan går runt på marken och lyssnar på vad han har att säga. Kanske är han någon att bygga bo ihop med?

Vitsipporna breder ut sig i vita hav över fjolårslöven

 och under stenar och bland blad kryper skalbaggar

och lite vårsömniga spindlar fram.

I skogsbrynet kommer grävlingsfamiljen lunkade på rad.

 Det är mamman och hennes tre ungar.

 Pappa grävling är någon annanstans och letar maskar eller sniglar.

En mild vårvind rufsar runt bland trädens gulgröna blad.

 Nere på marken nickar liljekonvaljens vita blommor.

 I bäckkanten lyser kabbelekornas gula och i skymmningen

 hörs grodornas kväkande.

 Snart kommer vattnet vid strandkanten att krylla

 av små svarta kortsvansade grodyngel.

 En ödla sitter blickstilla på en sten och solar sig.

I maj sjunger fåglarna som mest.

 Allra bäst är det tidigt på morgonen.

 Då fylls hela naturen av ett virrvarr av fågelsång.

 Det går nästan inte att höra vilken fågel som sjunger vad.

 Mitt i natten sjunger bara näktergalen,

men redan i den tidigaste morgontimmen börjar koltrastarna

 flöjta från sina favoritplatser.

Det doftar från blommande buskar,

 och på ängarna surrar fumliga humlor runt bland gullvivorna.

 En skogssnigel lämnar spår efter sig över mossan och bortifrån skogskanten ropar göken att sommaren snart är här.

En dag börjar det så droppa från stuprör och takrännor.

 Snön smälter och lite varstans tittar marken fram igen.

 Liksom en och annan bortappad vante från vinterns lekar.

 De första blommorna kikar upp ur dikena.

 Som små solar lyser tussilagon bland bruna fjolårslöv.

Där hemma hängs vinterkläderna in i garderoben,

som vanligt några veckor för tidigt.

 Men man vill så gärna tro att det blivit varmt igen.

När tjälen börjar släppa och vårsolen värmer kommer lukterna tillbaks.

 På vintern luktar inte naturen.

 Nu letar sig en doft av jord och mull upp i näsan.

Då vet man att det är vår.

Och det är så härligt tycker jag,

 för det här är precis som händer just nu (iallafall i Sundsvall)

och jag mår som en lärka faktiskt när det blir vår.

Kram.

//Maria.

Tips till första april skämt. 

Den första april kan man: Skoja + Luras.

Tips:

* Säg till en som inte har bil och som är lite glömsk och vimsig:

- Hallå, Dom knycker din bil!!!

- Hjälp.

- Herre Gud, Varför just jag???

- Men vänta nu... Jag har ju ingen bil??

- April, April din dumma sill

Jag kan lura dig

vart jag vill.

* Tandbortskämt.

1. Lägg på majonän på tandborsten.

2. Lägg på salt på tandkrämen.

Och så kan man lura någon som man inte känner också.

T.ex

- Hallå!!! Ursäkta! Du har hål i brallorna där bak...

- Jag??

Så tittar personen därbak.

- Inte alls nåt hål.

Hahaha.

- April April

din dumma sill

Jag kan lura dig

vart jag vill.

Alla hjärtans dag

kärlekens och vänskapens dag.

Det är den dag på året då vi skall visa extra omtanke

mot våra närmaste: vår partner, våra barn,

föräldrar, släktingar och vänner.

Jag tycker ifs att man skall göra detta varje dag,

 året om, men denna dag är det ju lite extra man skall göra det,

 så det är väl okej.

Jag skall i alla fall ta hand om min familj lite extra idag.

Kramar till er alla därute.

//Maria.