MATEMATISK UTVECKLING.

•  Räkna barnen i samlingen. Sjunger sånger ,ramsor och gör rörelselekar där matematik ingår.

• Uppmärksammar tid som begrepp genom att tex. använda äggklocka, klockor i barnens höjd i flera rum, samtala om veckodagarna, månadskalender där vi sätter upp födelsedagsbarnen, i sånger och böcker.

• Barnen får hjälpa till att ta fram rätt antal tallrikar, glas och bestick när man dukar.

• Uppmuntra matematiskt tänkande i vardagssituationer som tex. vid påklädning, fruktdelning, i leken.

• I samtal med barnen använder vi medvetet olika matematiska begrepp och lägesord tex. bakom, framför, liten, stor, osv.

• Turordning är också matematik T.ex först ska vi äta frukost, sen går vi ut osv. Först får du åka rutschkana, sedan är det min tur.

 • Konstruktionslekar som t.ex bygga med klossar, Duplo, lego. högre än och lägre än. Hur många klossar har du använt?

• Mattehörna som stimulerar till utveckling genom mattesagor, Legobygge, spel, pussel mm.

• Mattelekar vid tex. gymnastiken, kimslek, sortera och klassificera, minitema naturen-matte (sortera ,jämföra, räkna naturmaterial), arbeta med former och färger i olika aktiviteter.

• Vi synliggör siffror, bokstäver och former i barnens höjd så att de finns som en del i barnens lärmiljö.

Så är kan man lägga upp för en termin:

• Använda olika geometriska former i byggleken – benämna dem!

• Göra en egen ”kulram” genom att hänga kulor på tråd, där barnen konkret kan känna/räkna/jämföra olika antal.

• Föra in mattematiska begrepp så som vikt och volym.

• Ge barnen  möjlighet att experimentera i vatten med olika volymer

Mattemassage i förskolan.

Jag vill inleda med att redovisa några utdrag ur Lpfö 98 där vi kan finna stöd för arbete med massage och matematik.

Förskolan skall ge barnen stöd i att utveckla en positiv uppfattning om sig själva som lärande och skapande individer.

 De skall få hjälp att känna tilltro till sin egen förmåga att tänka själva,

 att handla, röra sig och att lära sig dvs. bilda sig utifrån olika aspekter

 såsom intellektuella, språkliga, etiska, praktiska, sinnliga och estetiska.

Förskolan skall sträva efter att varje barn:

• utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande
• utvecklar sin förmåga att upptäcka och använda matematik i meningsfulla sammanhang
• utvecklar sin förståelse för grundläggande egenskaper i begreppen tal, mätning och form samt sin förmåga att orientera sig i tid och rum

Hur vi använda massage i kombination med mattesagor för att främja utvecklandet av matematik och beröring i förskolan.

 För oss innebar det också ytterligare ett sätt att arbeta mot stress.

 Stress är en av de största orsakerna till att barnens

 inlärningsförmåga försämras.

Ordet ”massage” betyder enkelt uttryckt, knåda.

Massage gör så att barnen blir:

• Sedda
• Hörda
• Berörda
• Bekräftade med kroppens största sinnesorgan.

Massagen kan sägas vara ett språk som säger mer än ord.

 Känsel är det största sinnet och det första som barnet upplever.

Massage/känsel skapar:

•  Trygghet
• Harmoni
• Ökad inlärning

 Beröring är mycket viktigt, det är rogivande, lugnande och avslappnande. Därför är det en bra arbetsmetod för våra oroliga barn.

 Det har visat sig att det är just dessa barn som är bäst på att få/ge massage.

Vi lär med våra sinnen, ju fler sinnen barnen får använda

 samtidigt desto bättre inlärningsförmåga får de.

 Massage ger:

•  Ökad empati
• Bättre sömn
• Stärkt självförtroende
• Ökad kroppsuppfattning

 Ju tidigare barnen får börja med beröring/massage desto bättre.

 Massagen går att anpassa till barn i alla åldrar, även de allra minsta.

Tips vid massage

Här kommer en del praktiska tips för att arbeta med

 mattemassage i förskolan. 

• Ge massage minst en gång i veckan. Det kan vara 5 minuter eller 20 minuter. En liten stund är bättre än inget alls. Det viktigaste är att man har en regelbundenhet.
• Kom ihåg att lära barnen fråga om det är ok att de masserar.
• De som inte vill ge/få massage – låt dem massera en docka eller nalle.
• De barn som tycker att direkt beröring är obehagligt – låt dem använda en tvättsvamp eller duplobit.
• Släck ner, tänd ett ljus, se till att barnen har något mjukt under huvudet.
• Välj rätt musik – lagom pigg lagom lugn.

Källa: Lotta Hjorth som har föreläsningar om mattemassage.

När jag inte kom ihåg vart detta kom ifrån så skrev jag inte källan från början. Men tack vare Lotta så fick jag reda på det.

Det är mycket i huvudet så allt kommer man ju inte ihåg,

 så det är jättebra om det sägs till.

* Ha ett rikt kroppsspråk.

* Prata lite.

* Sjung sånger du själv gillar.

* Ge aldrig barnen chans att säga nej. (Vill ni sjunga...?)

* Ha ett varierat tonfall.

* Överdriv gärna.

* Entusiasm, iver, glädje.

* Använd gärna utklädningsrekvisita till pedagogerna.

* En person leder samlingen.

* Mimik.

* Våga vara barnslig.

* Låt inte någon/något störa.

* Samlingen är helig!

Hur fångar vi små barns uppmärksamhet?

Hur behåller vi små små barns uppmärksamhet?

Överraska! Samlingsmetodikens grundpelare.

Formen för de yngre.

Prata så lite som möjligt. Få dem att härma. Små barn lär genom att härma.

Vi måste fundera över vad vi vill ge barnen.

RESPEKT = "Se åter"

Omedvetet lär vi barnen att skämmas, att något är pinsamt. Varför det?

För mycket rekvisita kan ta uppmärksamhet istället för att ge.

Ska du träna språk- skippa rörelserna.

Träna motorik-förvänta er inte att de ska sjunga med.

Svårt att kombinera ord och rörelser ända upp i 5-årsåldern.

Lägg språkutvecklingen åt sidan.

Använd "nonsens-text".

Finmotorik-finmotorik-fingerramsor.

För små barn är tummen enklast att jobba med av alla fingrar.

* JAGUPPFATTNING-börjar i kroppen.

Jag är min kropp/tankar, minnen, kunskap och fantasi.

Egenskaper, egenheter, talanger, svårigheter.

Andra saker som är viktigt: Relationer, kultur, värderingar, vardagsrutiner.

Den som har en stark JAG-kärna/självkänsla ser sitt eget värde:

Kan möta sig själv med respekt, klarar att misslyckas,

behöver inte mäta sig med andra, kan se andras värde och möta andra med respekt,

kan se och uttrycka sina behov, kan lära sig att sätta sina gränser,

t.ex säga ifrån när man blir kränkt, stå emot grupptryck.

* PERCEPTION.

Visuell perception-att se och känna igen t.ex en bikd,

ett föremål som plockas fram.

Auditiv perception-attlyssna och urskilja olika ljud,

vilket lägger grunden för språkutvecklingen.

Taktil perception-att känna t.ex peta på olika delar av kroppen,

ta varann i hand.

* ORD OCH BEGREPPSBILDNING.

Mängd/antal-antal (räkna barnen, mycket, lite, många,

Rum/läge-framåt, bakåt, bredvid, bakom.

Beskrivande adjektiv-stor, liten, lång, kort.

Former-rund ring, rak linje, färger, känslor.

* UPPMÄRKSAMHET.

Att sitta stilla, koncentrera sig, ägna uppmärksamhet åt en sak i taget,

vänta på sin tur.

Att förstå och följa enkla instruktioner.

Att uppmärksamma andra.

* MOTORIK.

Danslekar och rörelsesånger tränar grovmotorik,

balans och koordination.

Fingerlekar tränar finmotorik.

* Social förmåga.

Att kunna anpassa sig och hantera sin närmaste omgivning,

att relatera till andra.

Att tänka på när man leder en grupp med små barn.

* Prata väldigt lite mellan ramsorna, sånger och lekarna.

* Med ett rikt kroppsspråk, levande mimik,

varierat tonfall får du barnens uppmärksamhet.

* Sjung sånger du själv gillar.

Viktigt att du själv har roligt-barn känner in din känsla!

* Ta upp sångerna något högre än vad som känns naturligt.

* Ramsor: Använd din röst på olika sätt, variera tonläge och styrka.

Överdriv gärna!

* Tänk på att intresseväckande föremål kan göra att du förlorar uppmärksamhet istället för tvärtom.

* Om du vill spela gitarr, låt någon annan leda samlingen.

Den som ska leda samling med små barn behöver hela sin kropp.

* Samlingen kan börja med lugna sånger/ramsor i långsamt tempo

så att barnen kan förstå innehållet och även sjunga med.

Sedan ett pass med fartiga sånger/lekar, avsluta lugnt.

* En del barn vill kolla in först innan de själva deltar.

Pressa inte ett barn som inte vill vara med.

* Om du känner att du håller på att förlora barnens uppmärksamhet

överraska med plötsliga variationer i rörelser eller röst

(ropa till, ta fram den där spännande rösten...)

* Ta bort sånt som distraherar. Inga leksaker, böcker,

nappar etc får följa med till samlingen.

* Sänk dig till barnens nivå-våga vara barnslig-men även bokstavligen,

sitt på golvet om du kan!

* Tala till barnen, inte till de vuxna.

* Låt inget störa samlingen ("Britta, du har telefon!"

"Hälsa att jag ringer sen!")

* Planera samlingen i förväg så att du får flyt i samlingen.

Du kan ändå vara flexibel och anpassa efter gruppen, vädret etc.

* Uppropet är viktigt.

Att nämnas vid namn är att bli sedd och bekräftad, ökar självkänslan.

* Små barn älskar rutiner. Börja och sluta likadant varje gång.

Lär inte ut för många nya sånger vid samma tillfälle.

Lärande i matematik är ett livslångt projekt som med all tydlighet

startar i förskolan.

 Vikten av att ge barn i förskola och förskoleklass rikliga erfarenheter som anknyter till matematik kan inte nog betonas.

Barns första möten med matematik har stor betydelse

 för det fortsatta lärandet i matematik.

Med tidiga lekfulla insatser grundläggs hos barnen en positiv

 inställning till matematik,

 samtidigt som tilltron till den egna förmågan ökar.

 Leken lockar fram lusten till matematik.

Vid den lekfulla pedagogiken får barnen erfarenhet

 av många olika områden i matematik,

 som tydligt anknyter till deras omvärld.

 Alla sinnen får vara med då barnen påbörjar sin resa in

 i den matematiska förståelsen.

 Här kommer jag bjuda på många roliga,

 inspirerande och tankeväckande inslag och teman där matematik,

 språk samt skapande integreras.

 Vardagen, omvärlden, lekar, sagor, ramsor, sånger,

 spel mm bildar en naturlig bas.

 Tidiga insatser bygger långsiktiga värden och de fortsätter

 naturligt långt fram i livet.

 Barnen som börjar med matematik i förskolan kommer

 att få det lättare under sina skolår.

Här kommer ännu en ramsa.

Orkar inte skriva hur dagen har varit återkommer imorgon.